Bestulen – uppföljning

Jodå, stumpans telefonväska – den härligt rosa axelväskan i äkta skinn – kom tillbaka. Läraren hade tydligt haft en rejält samtal med flickan i fråga under gårdagen, och idag hade hon fått till uppgift att själv gå tillbaka med den till stumpan och be om ursäkt. Så, I guess all is well..? Det stör mig lite att vi föräldrar inte fått någon information alls ifrån skolan kring hur de hanterat situationen, vi vet fortfarande inget om huruvida flickans föräldrar är kontaktade, om de gjort någon anmälan eller om de bara låtit läraren ta det hela. Den informationen vi har fått, har vi fått från stumpans assistent som efter alla våra frågor har försökt forska vidare i saken. Jag hade uppskattat ett redigt besked bara om hur skolan agerat, samt att vi föräldrar hade informerats INNAN man planerade en konfrontation med stumpan…

Vi lär inte göra någon anmälan i alla fall. Dels eftersom allt kommit tillbaka, och dels för att vi ju faktiskt i grund och botten inte alls tror på straff. Vad vi dock hade önskat, är att någon hade haft ett ordentligt samtal med henne (mer än skällt ut henne alltså..), kring värdegrundsfrågor liksom. Vad fick henne att göra det? Hur tror hon att det påverkade stumpan? Förstår hon vilka konsekvenser det hade kunnat få? Jag tvivlar på att någon lär sig av att få skäll, och jag tror heller inte att det var en särdeles positiv grej att hon fick gå tillbaka med väskan sådär med svansen mellan benen – egentligen. Visst ska hon få svara för det hon har gjort, men det borde ha gjorts till något bra. Även jag tenderar att elda på mig lite när något sånt här händer, men jag försöker i alla fall att tygla mig. Sånt kommer lättare för maken, som helt klart tror gott om allt och alla.

Den lilla information vi har fått, säger att flickan verkligen gjort sitt bästa för att fortsätta ljuga sig ut ur situationen när hon blivit ertappad. Inte förrän hon var helt överbevisad på samtliga punkter gav hon med sig. När hon sedan kom för att lämna tillbaka väskan, ville hon inte att någon annan än stumpan skulle vara med och höra samtalet.. Pga stumpans språkproblematik så var det ju inte aktuellt så hon fick ge med sig på den punkten, men sammantaget så känns den uppriktiga ångern lite långt borta – förstår ni vad jag menar..?

Ytterligare en poäng i detta, är ju att vi föräldrar inte alls hann förbereda stumpan på att tjejen skulle komma. Eftersom vi inte alls visste hur allt skulle förlöpa eller om väskan skulle komma tillbaka, så hade vi bara haft ett lite ”ytligt” samtal med stumpan kring hela situationen. Hon blev alltså ganska överrumplad i morse, först av ”konfrontationen” och sedan av att flickan brast ut i gråt mitt framför stumpan som inte hann förstå varför… Resten av dagen har varit tuff för henne, och hon har gått undan för sig själv hela eftermiddagen här hemma. Vi har ritpratat om allt, men det lär sitta i några dagar. Hon är verkligen den sista personen som vill att någon ska må dåligt för hennes skull…

Allt hade kunnat skötas bättre liksom. När det gäller något sånt här, så behöver man faktiskt prata med oss föräldrar och kolla vilket som är det bästa sättet att lösa allt. I det här fallet hade det varit oerhört mycket bättre om vi hade hunnit få informationen tidigt så vi hade hunnit tala igenom allt noga med stumpan, och förberett henne noga på att den här tjejen skulle komma. Väl där, hade vi velat vara förberedda så att vi hade kunnat ta den mer avdramatiserade diskussionen kring detta som vi önskade skulle komma. Hade flickan fått chans att förstå hur ofantligt viktig telefonen är för stumpan och hur otroligt olyckligt det hade varit för henne att förlora den, så tror jag att hennes reaktion hade varit ”ärligare”. Hon hade säkert lyckats be om ursäkt utan att skrämma livet ur stumpan, och stumpan hade sluppit vara nervös inför att gå tillbaka till skolan i morgon…

Vår önskan var att allt skulle tas på allvar och redas ut. Inte att flickan skulle skrämmas och tvingas till skampålen, på ett sätt som dessutom BARA resulterar i flertalet negativa konsekvenser för stumpan. Vuxna vill väl, men när det gälla ungar som inte riktigt är som alla andra så måste man tänka till lite innan man agerar – oavsett hur väl man vill.