Infekterat beteende

KOSTjan 17 20140 Comment

Japp, nu har jag läst den (till slut!) ”Infekterat beteende – hur hjärna och immunförsvar kommunicerar vid autism, schizofreni och depression”. Mycket intressant läsning, och det är skönt att många av de tankar vi nu – efter allt stök med kost, vaccinationer etc – ”bekräftas”. Även om jag har en lång lista böcker här hemma som väntar på att läsas, så kunde jag inte motstå den här pärlan – eller ”Rätt att leka” (tack Maggie Dillner och Anna Löfgren – boken är jättefin!).

Flera av kapitlen är intressanta. Vad sägs om ”Neuroimmuna kopplingar, stress och depression”? Eller ”Moder-foster miljö – ett slagfält”? Allt är ju intressant, men kapitel sju som handlar om ”Immunsystemets inblandning vid autism, schizofreni och depression” är kanske mest spännande av alla… Jag tänker inte recensera hela kapitlet eller berätta om allt han tar upp, men jag tänkte spalta upp några av de mest intressanta delarna som berörs. Paul H Patterson tar upp bevis för:

ett inflammationsliknande tillstånd i hjärnan vid autism. Markörer för immunaktivering finns hos både riktigt unga och hos äldre, vilket pekar på att immunaktiveringen i autistiska hjärnor kan börja tidigt i livet och att det antingen kvarstår eller pendlar genom livet. Den aktuella studien visar också på höga nivåer av cytokiner i cerebrospinalvätskan (vilket var vad man kunde se tex hos våra barn vid utredningen..)

– det finns alltså starka belägg för immunaktivering i hjärnan i många fall av autism, men inflammationen är inte nödvändigtvis akut utan mer subklinisk. Graden av immunaktivering varierar stort, vilket skulle kunna stämma överens med den mycket varierade symptombilden vid autism.

– man vet att ökning av cytokiner som framkallats av perifer infektion el injektion i cirkulationssystemet kan förändra beteendet drastiskt, och en ökning av halten cytokiner inne i själva hjärnan och i ryggmärgsvätskan torde ha mer dramatiska effekter.

– ett permanent tillstånd av immunaktivering, och ställer frågan om detta kan vara tecken på en tidig autoimmun attack på hjärnan. En tanke som stöds även av andra studier, som visar på fynd av antikroppar som binder till protein som finns i hjärnan – i blodet hos personer med autism. Beroende på en tidig exponering för en antigen? Kanske som resultat av en skada eller en infektion? Kanske pga ”molekylär imitation”, alltså att immunsystemet upptäcker ett främmande protein och skapar antikroppar mot det som sedan råkar korsreagera med liknande protein i den egna hjärnan… Personer med autism tycks ha högre haltar av sådana antikroppar än kontrollgrupper.

– man har hittat autoimmuna antikroppar i blodet hos mödrar till barn med autism, och preliminära resultat visar att dessa antikroppar också kan framkalla höggradigt repetitiva och stereotypa beteenden hos apor (man har injicerat dräktiga honor).

– den starka kopplingen som har visats mellan autoimmunitet i släkten till barn med autism, framför allt en autoimmun sjukdom hos modern (som tex reumatoid artrit, glutenintolerans).

– att vissa barn med autism tycks uppvisa en starkare cytokinreaktion på immunstimulering, alltså en form av hyperkänslighet i immunförsvaret. Denna hyperkänslighet är mest framträdande hos dem som har gastrointestinala symptom, vilket väcker frågan om det är det avvikande immunsystemet som skapar problem för tarmen eller om en inflammerad tarm stimulerar immunsystemet. Samma gäller inflammationen i hjärnan, eftersom hjärnans egna immunliknande celler ursprungligen kom ifrån det perifera immunsystemet – tarmen. Eller kan den initiala reaktionen uppstå i hjärnan och kommuniceras ut? Kanske drivs hela processen parallellt av ett gemensamt stimulus? (Gut-brain-connection är tydlig! Och lite kring detta diskuteras sen när det gäller vaccinationer…)

betydelsen av en väl fungerande tarmflora, och de mycket intressanta resultaten av tillskott av Bacteroides fragilis i djurförsök (under en vecka!) där man ser en påtaglig minskning av ångestbenägenhet och repetitiva beteenden. Han tar också upp experiment med injicerande av ”frisk avföring” direkt i tarmen, och den enastående effekt detta har på tarmsjukdom.

Jag tänker nöja mig där, men jag utgår från att ni nu förstår att denna bok är högintressant! Lästips, utan tvekan. Det stämmer otroligt väl överens med vår uppfattning här hemma, och stärker oss i kostfrågan. Även om det ännu inte finns stora tydliga bevis på kostens betydelse, finns en tydlig koppling mellan tarm och hjärna och en irriterad/inflammerad tarm är definitivt ingen hjälp. Tvärtom ser vi jättefin utveckling på alla områden nu när barnen mår bättre i magen.