Vår familj består av fem härliga och mycket olika individer.

Mamma – jag, familjens frontallob, är med min neurotypiska utveckling en udda fågel i hemmet. Jag söker svar på gåtorna jag fascineras av, jag driver och planerar, och jag älskar – mer än ord någonsin skulle kunna beskriva.
Pappa, är med sin Aspergerdiagnos ofta tolken i familjen. Han går på känsla, en känsla som blir lättare och lättare att identifiera. Han är lugn, närvarande och omtänksam – och detaljstark, systemintresserad och stresskänslig.

Storasyster, ”stumpan”, är tio år. Hon har diagnoserna autism, ADHD, DCD, selektiv mutism och grav, generell språkstörning. Hon är en skärpt tjej, snäll och nyfiken. Hon är aktiv, detaljfokuserad och lär sig genom att göra.

Store-/lillebror, ”lilleman”, är åtta år. Han har diagnoserna autism och DCD – även om DCD inte kommer i närheten av att beskriva hans omfattande praxisproblematik. Han har utöver detta en ganska avancerad form av synestesi, och lär strax få sin ADHD på papper. Lilleman är en otroligt intelligent liten kille, en vetgirig mysputte som trivs bra när han får ha en trygg miljö och trygga personer runt omkring sig.

Lillasyster, ”myset”, är sex år. Hon har diagnoserna atypisk autism och expressiv språkstörning, och denna kommer med all säkerhet att senare kompletteras med en ADHD-diagnos. Hon är en aktiv, intelligent och otroligt viljestark tjej. Hon är också kärleksfull och omtänksam, och avgudar sina äldre syskon.

Tillsammans utgör vi en unik och speciell familj. Under vardagen jobbar pappa ca 75% på sitt ena jobb, medan jag jobbar i skolan samt hemma. Stumpan går i klass fyra i vanligt skola, har långdag en dag i veckan. Lilleman går i tvåan i samma skola, med omfattande anpassning. Myset har börjat i ettan ett år tidigt, eftersom det passar henne och vår situation bättre.

Vem är jag egentligen..?
Jag är leg sjukgymnast i grunden med kompetens framför allt inom stressrelaterad problematik, ångest och depression. Mitt fokus var länge prevention men blev successivt mer rehabiliterande, med stort fokus på kroppskännedom, hälsa och känsloliv. Jag har utöver det, utifrån eget intresse, förkovrat mig inom tex Barn- och Ungdomspsykiatri och inom det sensomotoriska området. Men när de kunskaperna jag hade ändå inte räckte för att hjälpa ming barn så ville jag vidareutbilda mig, och jag valde en årslång vidareutbildning inom INPP där jag fick chans att fördjupa mina kunskaper om kroppen, om motorik och perception och om den neurologiska utvecklingen hos små barn.

Eftersom just detta område är så extremt eftersatt inom NPF-området trots de uppenbara svårigheterna hos så oerhört många barn, så har jag bestämt mig för att jag vill dela med mig lite av min kunskap och av mina positiva erfarenheter av arbetet med såväl mina som andras barn. Om det handlar bloggen, och om det kommer föreläsningar och privata konsultationer att handla. Det GÅR att jobba på ett medvetet sätt med många av de typiska, grundläggande svårigheterna hos den här gruppen barn, och det går att på så sätt påverka utvecklingen positivt. Jag vill verka för att barn ska få bättre bedömningar och en chans att få utveckla sina förmågor ifrån grunden – istället för att direkt och enbart jobba med beteendeförändring och kompensatoriska strategier. Jag hoppas få lyfta frågan för alla barn inom ESSENCE-området, även barn med ”lättare svårigheter” såsom tex läs- och skrivsvårigheter och specifika matematiksvårigheter.

Vi måste bli bättre på att förstå att hur vi processar intryck, hur vi kan kontrollera vår kropp, hur vi kan ta in och fungera i vår omgivning, i allra högsta grad påverkar hur vi agerar, hur vi lär och hur vi utvecklas i övrigt.