Lika men olika

Idag har jag slutfört Lillemans utvärdering. Inga större överraskningar på slutet, men några pusselbitar som passar in fint i den totala bilden. Jag har också spenderat en hel del tid med gamla utvärderingsklipp, för att verkligen jämföra och se skillnaderna exakt mellan olika tidpunkter. Oerhört intressant måste jag säga. Har tvingats inse att jag missade en rejäl grej förra sommaren, vilket jag framför allt skyller på att det var just i det ”brytet” då jag själv tog över bedömningen/ansvaret för träningen. Innan dess hade vi ju hjälp från Finland liksom, och jag litade helt och fullt på experterna och fokuserade bara få att få fram bra bedömningsunderlag. Det var en händelserik sommar förra året, och de saker under hösten som jag inte förstod har jag nu genom den här sammanlagda överblicken fått grepp om. Konsekvenserna av skovet var helt enkelt större än jag då trodde, men det maskerades väl av att utvecklingen gick fint framåt på andra områden. Allt det här analyserandet ledde inledningsvis till en hel del följdfrågor också, så jag har samtalat med Lilleman som har bekräftat mina misstankar – and then some. Vi har pratat en hel del om det här med träningen och hur vi ska lägga upp det framöver, och om hans rädsla för att bli sjuk igen. Finge jag önska något helt fritt, så skulle en försäkran om att ungarna inte skulle insjukna på nytt ligga högt på listan… Jag kan hantera det som finns konkret framför mig, men att slåss mot en osynlig fiende är riktigt jobbigt. Inget barn borde behöva leva med en sån rädsla.

I alla fall, jag ska skriva ihop en liten sammanfattning och sedan läggs även denna utvärdering till handlingarna för en stund. Jag ser tydligt att det inte är en slump att vi känt att det gått så bra de senaste månaderna, för det har verkligen gått framåt efter förra årets rejäla svacka och tillbakagång. Rent reflexmässigt absolut, men ännu mer faktiskt rent motoriskt och vestibulärt! ”Är det inte samma sak” undrar ni? Same shit but different skulle jag kanske säga… Jag nu också kommit halvvägs igenom Mysets utvärdering, och det är verkligen en oerhört intressant historia! Jag gissar att ni har bilden av Myset som ganska kompetent på många vis? Så är det ju, hon är duktig och långt framme i mycket. Men rent sensomotoriskt, är hon ganska kaotisk.. =D Redan när jag gjorde en första ”screening” av henne kunde jag se att hon hade oerhört starka reflexutslag, och första gången som jag gjorde en rejäl bedömning så bekräftades den bilden. Hon har precis lika starka testsvar som Lilleman och Stumpan har haft, det som skiljer henne från de andra är att hennes olika grundsinnen – och framför allt då det vestibulära sinnet (tack gode gud för sjalen, vaggan, det grundläggande arbetet när hon var bebis!) – är starkare. Hon har en helt och hållet annan vestibulär grund att stå på. Lilleman är idag inte där ännu även om han närmar sig, fastän han har jobbat på olika sätt med sin sensomotorik i 3 års tid. Dessutom har Myset en oerhört mycket smidigare motorik rent allmänt, något som Lilleman är oerhört långt ifrån. Det är ganska lärorikt för mig, att se de olika ytterligheterna. Jag har haft tre barn som alla har haft oerhört starka reflexmönster i sina rörelser/reaktioner, men den vestibulära funktionen och den grundläggande motoriken har skiljt sig väldigt mycket mellan dem. Motorikfunktionen beror nämligen inte bara på hur väl integrerade reflexer man har, utan också på hur god vestibulär funktion man har och hur de andra rent neurologiska förutsättningarna ser ut för motoriken. För Stumpan och Lilleman har den svåra inflammationen helt klart inneburit skada på nervbanor tex, så för dem gäller att verkligen bygga upp hela nervsystemet från grunden igen.

Allt det här ger mig en stark känsla att använda vid bedömningar av andra människors barn. Förmågan att kunna urskilja precis var i det komplexa systemet man behöver stötta utvecklingen är fantastiskt väsentlig. I Lillemans fall har mängder av tid lagts på att stärka hans vestibulära funktion och motorik (en absolut nödvändighet då han nästan inte hade någon vestibulär funktion kvar alls när vi började – inte heller någon motorik utan istället en rad patologiska tecken på bristande motorisk funktion), i Stumpans fall har det varit lite både också redan från början, och i Mysets fall så ligger eg inget fokus alls just på sinnena utan fokus ligger direkt på reflexernas påverkan (reflexerna som påverkar samma sinnen alltså, för att strula till det ännu lite mer). För att förtydliga: man kommer ”ingen vart” med reflexerna innan det finns en vestibulär funktion som ”bär” allt annat. Är sinnesfunktionen ok, kan man jobba mer direkt med de reflexmönster man ser istället och hjälpa sinnena att utvecklas vidare. Att lösa reflexproblematiken löser heller inte per automatik all motorik, då motoriken också är både ett helt eget utvecklingsområde och en del av systemet. För att komma hela vägen, måste det finnas en grundförutsättning för motorik som kan jobba med själva reflexerna. Systemet är komplext, vackert, och jag får ett front row seat till föreställningen som visar exakt hur viktigt det är att kunna avgöra skillnaden mellan hur det ser ut när svårigheterna fokuseras på de olika områdena.. Ett barn behöver god funktion hos alla sinnen och en god motorik, och dessa olika separata system både enskilt (egentligen kan man nog inte kalla det enskilt, men i det här fallet beskriver det lättast vad jag menar) och i samklang.

Lite chockerande är det dock även för mig att rent konkret kolla Mysets ögonmotorik och funktion. Hur kompetent hon än är, så får hon kämpa galet mycket med sin ögonmotorik. Att hon har en stark påverkan på sin visuella perception står för mig helt klart, och det är något jag absolut behöver lösa åt henne. Det förklarat mycket i hennes beteende. Som planerat har hon dock kommit så långt nu där hon har jobbat, att vi framöver kommer komplettera med en övning till för att komma åt hela den fina ”basen”. Så allt går som jag har tänkt. Den här vändan görs inga större förändringar i övrigt, just nu behövs inga förändringar för utvecklingen löper på så fint i alla fall. =)