Konsten att lära sig simma

”Inom sensomotoriken” är det allmänt vedertaget att det här med att lära sig simma är något som är svårt för barn som har flertalet aktiva reflexer/reflexmönster kvar. Jag gissar att de flesta inom skolvärlden också anser att korrelationen mellan motoriksvårigheter i stort och svårigheter med att lära sig simma finns i hög utsträckning. Om de funderar efter lite, så skulle jag kunna tänka mig att de också inser att även elever med vissa inlärningsproblem och hyperaktivitet – men utan någon direkt påtaglig motoriksvårighet – också går att återfinna i den här gruppen. Några av de reflexer som man oftast talar om är mororeflexen, TLR, STNR och Landau, även om det helt klart finns ett flertal ytterligare reflexer som påverkar.

Mororeflexen, är viktig eftersom den har en så oerhört stark koppling till det vestibulära sinnet. Ett barn med en riktigt stark mororeflex kan ha svårt med att flyta i vattnet, eftersom ”viktlösheten” ställer högre krav på det vestibulära sinnet. Lilleman fick tex ren och skär panik när jag försökte låta honom som 3,5-åring flyta i vattnet med en badring runt omkring sig. Full panik! Mororeflexen triggar en reflexmässig ”överreaktion” på sinnesstimuli, och skapar en överkänslighet som kan vara oerhört svår att hantera i bassängen. För Stumpan som också hade en väldigt, väldigt stark mororeflex inledningsvis, så innebar det tex att det var helt omöjligt under lång, lång tid att doppa huvudet under vattenytan. Hon fick panik av att få öronen under vattnet, eftersom ljudeffekten blev så intensiv! När hon tagit sig förbi det hindret, var det MINST lika läskigt att våga doppa huvudet naturligtvis.. Att våga låta vattnet bära henne, framför allt i ryggläge, var en annan sak som liksom inte alls fungerade. Hoppa från kanten tog det jättelänge innan hon vågade prova, så ”vattenvanan” blev minst sagt begränsad liksom. Tills vi kommit förbi mororeflexen i programmet naturligtvis, sen gick det hur bra som helst..

TLR, är också den en reflex med en oerhört stark koppling till vestibularis. Den triggar som jag nämnt tidigare en väldigt påtaglig bonusförändring i kroppen när nacken rör sig framför och bakom mittlinjen, och det gör för ett barn med riktigt stark TLR att hela kroppen spänns/sträcks när nacken böjs bakåt. Jag tänker att det nog är ganska lätt för de flesta att förstå, att det inte är helt lätt att simma om det faktum att man försöker hålla näsan ovanför vattenytan innebär att man inte kan styra armar och ben… TLR har varit/är en annan reflex som alla mina barn haft mycket stora problem med. Lilleman framför allt, som blev som en pinne och tippade helt bakåt när han med slutna ögon vände ansiktet mot taket som 4,5-åring. Vi har tragglat och tragglat, och just i hans fall är detta den reflex som ständigt kommit tillbaka när han vid sjukdom har regredierat – vilket har gjort att det tagit ännu längre tid. Även Stumpan har fått jobba hårt med denna, även om hennes TLR aldrig varit i närheten av att vara lika stark som den varit hos Lilleman så har det tagit lång tid att få allt på plats. Vi håller fortfarande på att nöta de allra sista bitarna eftersom jag ser att det nästan hela tiden finns ett ”ännu mer perfekt” resultat att nå – och vilka effekter det får.

STNR, är å andra sidan en reflex som fungerar som så att när huvudet böjs bakåt så sträcks armarna och benen böjs.. Inte heller här gissar jag att det är så svårt att inse att simträningen kan bli ganska stökig, och det kompliceras ytterligare av att TLR och STNR ofta är närvarande samtidigt. Det kan skapa oerhörda svårigheter hos ett barn att styra armar och ben i viljemässiga rörelser, så länge huvudet är bakåtböjt. Barn som har jättesvårt med att lära sig simma ”riktigt” men som istället har ganska lätt för att simma under vattenytan, faller ofta in under den här kategorin. Det stämmer i den här familjen på alla barn, eller har gjort i alla fall..

Landau då? Landau är ytterligare en reflex som ofta finns närvarande tillsammans med TLR och STNR, och som också påverkar förmågan att ”flyta på vattnet” i magläge.

Lägger man sedan till de reflexer som lite mer finstilt påverkar arm- och handhandfunktion, fötternas funktion, spänningar i ryggen osv, så förstår man att det här med att simma sannerligen inte är helt enkelt för ett barn med sensomotoriska svårigheter.. För Stumpan tog det alltså låååång tid att våga ”lita på vattnet”, doppa öronen och sedan huvudet, hoppa ifrån kanten osv. När hon till slut började simma, när hon alltså hade blivit av med sin moro och rädsla och blivit av med tillräckligt mycket av sin TLR för att kunna få ihop arm- och bentagen ok – då simmade hon mycket riktigt med cyklop och under vattenytan. Sen har det tragglats vidare i skolan och rent krasst hade hon trots att hon tagit sig ända dit, aldrig kommit vidare med hjälp av simundervisningen i skolan OM hon inte också hade haft den sensomotoriska träningen här hemma. Nu har hon ju haft det, men ändå så har det liksom ”stagnerat” nu på sistone. Lite. Delvis beroende på att hon ju också har sin autismdiagnos, och ogärna byter ut det vana och trygga i onödan. Hemma såväl i skolarbetet i övrigt, har vi dock kunnat se effekterna av det fortsatta nötandes av TLR (och nu också ATNR). Med tanke på hur fint hon nu jobbar i den här typen av rörelser, så borde jag dock ha insett vad som var på gång. Ändå var det lite chockerande – och ganska häftigt – att se hur hon helt utan panik gick med på att testa att simma ”riktigt” idag. Först gick det inte alls och med tydlig oro, men efter ett par försök med lite anpassning och lite uppmuntran så… bara simmade hon.. =) Jag måste se till att hitta ett nytt tillfälle att få åka med henne till badet, för nu måste vi plocka fram medaljskölden igen och sikta mot nya simmärken! Jag fick det roligt nog också på film, så nu är assistenten uppdaterad och kommer på sitt fantastiska sätt kunna ta vid och lyfta simträningen till en helt ny nivå i skolan också.

Så, jag har helt klart rätt i att vi strax är redo att lämna TLR-övningarna.. 😉 Fasen vad häftigt det är! Jag undrar hur länge det dröjer innan Lilleman har nått dithän… och jeez vad jag skulle vilja filma minen på väl utvalda personer när jag visar dem de videoklippen.. =)