Språklig anpassning av matematik, del 2

Ok, så om det ändå inte fungerar..? Då kan det bero på att barnets exekutiva funktioner inte räcker till för att strukturera arbetet och ändå mobilisera orden som behövs. För oss blir det väldigt fin skillnad om vi tillför två saker; begreppsbilder och valmöjligheter. Begreppsbilder är helt enkelt valmöjligheter det också, som reducerar valen för ett barn med svåra ordmobiliseringssvårigheter. Frågar jag stumpan vilket räknesätt hon måste välja för att räkna ut en uppgift, så skulle det teoretiskt sätt lika gärna rulla ”klänning” över tungan.. Det kommer absolut väldigt många gånger bara en siffra, från någonstans i uppgiften – antingen en siffra hon har att utgå ifrån eller en siffra som hon har räknat fram på vägen, eller ett begrepp av alla som snurrar runt i hennes huvud (hennes tankar snurrar hela tiden även om man inte tror det, mycket av det hon säger kan man hitta en vettig förklaring till om man är tillräckligt enträgen). Det blir lite som när jag frågar Lilleman om han vill ha köttbullar och spagetti eller korvstroganoff och ris till middag, och han efter en stunds tystnad svarar ”köttbullar” medan han pekar på riset. Det är vad ordmobiliseringssvårigheter innebär; att antingen inte kunna hitta ordet alls eller att ofta hitta fel ord eftersom ett annat ord rullar lättare över tungan. Ibland, om man har tur och barnet har relativt lindriga svårigheter, kan det komma en omständig beskrivning eller en association så man har något att börja dra i.. Så, för att minska den oerhörda mängden valmöjligheter som språket erbjuder så kan man använda sig av begreppsbilder. Det hjälper barnet att hitta orden, och tydliggör visuellt vilket underlättar strukturen för väldigt, väldigt många. För oss ser begreppsbilderna i matematiken just nu ut så här;

Förr stod addition, subtraktion, multiplikation och division också med, men kan lägga till vad som behövs. Där måste man helt enkelt testa sig fram, så man vet vilket typ av stöd som funkar för just det barnet man jobbar med. Våra bilder kommer helt klart att förändras över tid, allt eftersom vissa saker automatiseras. Stumpan behöver inte så här mycket fakta för att välja räknesätt egentligen, men just nu handlar det om att underlätta massor så att hon kommer vidare till nästa steg – att plocka ut det viktiga ur läsuppgifterna och strukturera uppgiften som sådan. Det handlar alltså om att hitta ett sätt att ge tillräckligt med stöd och anpassning för att hon ska kunna arbeta självständigt – först då bränner hon banorna som behövs. Ett barn behöver arbeta självständigt, testa sig fram, för att på allvar lära sig se sambanden. Undantagen är nog barn med så svår motorisk problematik att allt fram- och tillbakakastande med praktiskt material faktiskt försvårar istället för underlättar… Så begreppsbilder är ett steg, och sedan jobbar vi nu med att lära henne en strategi för att själv plocka ut det viktig, ordningen liksom. En stor del av språkanpassningen är att inte tillåta så många ”omskrivningar” om svåra meningar. Delge informationen i enkla meningar och i kronologisk ordning, eftersom omvänd ordning inte innebär att man ökar mattekunskaperna – man ställer bara högre krav på läsförståelsen.
1. ”Hur mycket finns från början?” Vad är det totala antalet, den totala summan inledningsvis?
2. Vad händer sen? Hitta händelsen i texten, vilka siffror har du att jobba med? Välj sedan räknesätt.
3. Vad blir svaret?
4. Vad händer sedan? Händer det något mer? Hitta händelsen i texten och välj räknesätt.
5. Vad blir svaret då?

Detta kan innebära att en uppgift i stil med denna anpassade uppgift:

ser ut ungefär så här:

1. Hur mycket utgår vi ifrån? – 10
2. Vad händer sedan? – 4 stycken vill ha lika
Innebär det att du räknar:
10+4= 10-4= 10×4= 10/4=
Välj räknesätt!
3. Hur mycket blir det? Räkna ut! – 10×4=40

Ett annat exempel:

1. Hur mycket utgår vi ifrån? – 12
2. Vad händer? – 3 stycken vill dela lika
Innebär det att du räknar:
12+3= 12-3= 12×3= 12/3=
Välj räknesätt!
3. Hur mycket blir det? Räkna ut! – 12/3=4

Eller kanske:

1. Hur mycket utgår vi ifrån? – 20
2. Vad händer? – hälften är äpplen
Innebär det att du räknar
20+2= 20-2= 20×2= 20/2=
Välj räknesätt!
3. Hur mycket blir det? Räkna ut! 20/2=10
4. Vad händer sedan? – Johan får ett
Innebär det att du räknar:
10+1= 10-1= 10×1= 10/1=
Välj räknesätt!
5. Hur mycket blir det? 10-1=9
6. Vad händer sen? – Anders får ett
Innebär det att du räknar
9+1= 9-1= 9×1= 9/1=
Välj räknesätt!
7. Hur mycket blir det? 9-1=8

Visuellt stöd är A och O! När Stumpan läst igenom en uppgift, OM hon tar sig igenom hela texten utan att börja jobba utan informationen, så har hon rent krasst nästan glömt vad som stod i början. Läser hon det flera gånger så kommer hon ihåg en del, men eftersom arbetsminnet är så pass dåligt så kan hon inte hålla kvar den informationen medan hon plockar in annan information – det går helt enkelt inte än. Man kan tycka att det är konstigt när hon kommer ihåg det hon läser i svenskan bättre, men i en vanlig längre text får man allt presenterat i en kontext som hjälper – och det är sällan man direkt behöver använda informationen (ett motoriskt moment!). När någon vill kolla att hon förstått, ställs också specifika frågor… Hon skulle inte heller i svenskan kunna självständigt redogöra för ett helt händelseförlopp och få med alla väsentliga moment i rätt ordning på det detaljerade viset – hon behöver följdfrågor för att hitta informationen i sitt huvud. I matematiken måste man ha riktigt bra koll på varje ord, varje siffra, varje moment och man måste kunna hålla kvar information i huvudet medan man hämtar nästa del för att kunna processa allt smidigt. Sånt måste det anpassas för när det helt enkelt inte går, tills dess att förmågan eventuellt har utvecklats. Ett bra sätt att göra det är att ”plocka ut allt på bordet”. Det innebär begreppsbilder, praktiskt material (för oss Numicon), arbete med skisser/mindmaps osv. Så struktureras tankarna. Successivt kommer jag lära henne att själv punkta upp och göra skisser för att se till att få med all information, och förhoppningen är att de bilder som nu finns med i våra begreppsbilder kommer vara etsade fast i hennes huvud då. Skulle jag idag be henne rita allt själv, så skulle hon dock fastna i att göra alla teckningar så fina som möjligt.. =D